Doktor Glas

Doktor glas skulle jag sätta i modernismens epokfack. Doktor Glas kom ut 1905 och modernismen var högst aktuell sena artonhundratalet och tidiga nittonhundratalet, rörelsen var kulturell och främst västerländsk, och Doktor Gas utspelar sig i Sveriges Stockholm. Kort och gott kan epoken förklaras som "experimenterande av den mänskliga upplevelsen," och där faller Doktor Glas in oerhört bra på beskrivningen.

I doktor Glas analyseras människans beteende på hög nivå och behandlar olika teorier om orsaker till beteenden hos karaktärerna, Doktor Glas själv står för de flesta experimenteranden i sina anteckningar men har tillsammans med sin nära kompis, markel, också en hel del diskussioner angående själva människan och vad som är värt eller inte. Eftersom doktor Glas karaktär är extremt deprimerad och har en likgiltig inställning till livet så lyfts framförallt frågor om livets meningslöshet upp.

Ett stort experimenterande av den mänskliga upplevelsen i boken är när doktorn dödar prästen, jag tycker att det var ganska uppenbart vad som skulle hända där eftersom han redan innan var deprimerad, han fick bara ännu mera synvinklar och bränsle till sitt elände. Modernismen handlade mycket om att omvärdera aspekter inom existensen, analyrera balansen mellan filosofi och faktisk handling, ta reda på vad som höll tillbaka för att förbättra bland annat den sociala situationen. Doktor Glas önskar sin situation annorlunda, han analyserar "sönder", han känner till sina problem och vill ha en ändring men vågar nästan inte ens hoppas på grund av det påtagliga hopplösheten han själv skapat.

Modernismen handlade också mycket om att uppnå en hög grad av självmedvetenhet angående upplevelser. Hela boken har otroligt många inslag från olika delar av modernismen och jag kan tänka mig att även fast den är aktuell idag, var den extremt aktuell för sin samtid. Dessutom proveserande just då eftersom han behandlar ämne som säkerligen många kunde identifiera sig med, men som absolut inte var rumsrena att tala om.